vilka försmädelser hon får utstå av folket !
krigarinnan.
av folket, som är så dumma och förtappade
att de inte ens kan begripa att det är att darra och jämra sig de ska
vid blotta åsyn av den stora förskräckliga uppenbarelse
som nu ligger framför deras fötter!
hennes liv kom som en flackande låga
någonstans från ur i mitten av en enorm rökdimma
vars kraft avlar de vackraste former ingen kan se !
halvmåneläppar, gyllene brynja av brons.
en hagelstorm av kastspjut, ett svärmande kaos runtom.
ugnsglödgat malm, Nimbus guldbekransad,
dansande svärdsegg, härdat stål.
tjusningen i ett övervunnet motstånd
är allt
för henne.
att utvidga Guds domkrets på jorden !
en fjärils tro på vinden
och en getings tro på sötma
är en människas tro på nåd,
en cynikers på alla tings sjukhet och fulhet,
och en krigarinnas, på hennes extatiska kraft.
denna extatiska kraft har vissnat bittert,
som en trött augustimaskros,
till något som mest liknar grått och tragiskt stoft.
det känns nästan hopplöst och meningslöst
att numera fortsätta be för hennes tillbakakomst
och för hennes mytologiska upprättelse.
den extatisk kraft, som i händerna på krigarinnan
en gång i tiden omstörtade världar i plural,
har nu omvärvts besviket i en bakvänd förbannelsevirvel.
...och likt ett nyfött barn lindat hårt i den varma filt
som långsamt men säkert även kväver det,
gjorde den inget ljud ifrån sig när den försvann...
den bara tyst, och enkelt, försvann.
. ...eller kan vi ännu hoppas
att något någonstans fortfarande brinner
på svaga blågröna flammor
där, inuti det hjärta
som till synes förbittrat all sin glöd?
hennes liv spänns mellan fyra stora hingstar
som står alla vända mot varsitt av de fyra väderstreck,
och som snart ska komma att iaktta sin rasande gallopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar