getingbo

tanken som gäckar mig
är som ett getingbo -
ruska om den
och det går åt helvete.
och detta är inga vanliga getingar, vespula vulgaris;
himmelens ryggradslösa stekelas lindade i gult och svart;
detta är jordgetingar, vespula rufa;
rödstrimmade
i maskopi med olycka
- djävulens ktoniska diadem - 
som med förfasade skrik
som yttersta propagandaverktyg
sprider terror som lägger sig likt en treårig torka
över den annars redan torrlagda
och sandstormande
ökensommaren.

tanken som gäckar mig
väcker kval i mig
som med lynnet
av ett söndertrampat jordgetingbo
skjuter lemmarna fulla med gift!
lemmarna, som
kravlar och har kravlat
genom sumpmarker av mycket svårställda frågor.
jag har fastnat vid anklarna
i en göl  
och min kropp lämnar
distinkta avtryck av människa
i den köldbrutna och tjocka lera
vi kallar lycka.

getingarnas aposematism
är en effektiv konvergens
av en miljonårig evolutionär process:
ett uppretat getingbo bådar död
under gul och svart flagg;
två varskoende färger -
bleka barn flyr i skräck och häpnad
vid enklaste anblick
av dessa spefulla varningsljus.

min aposematism -
ångestens rodnad -
är en mindre effektfull sådan,
då denna snarare utvecklats
under andra premisser
och inte på villkor av naturens krigsskådespel:
min aposematism;
fiender gäckas och drar kniv,
kärlekar ler med vackra läppar
mödrar spyr kärleksgalla
och fäder bedövar smärtor -
detta har bevisats.

jag klämmer på min kropp -
en konsistens av rutten potatis
drar jag mig till minnes.
ett minne
som sedan barnsben etsat sig fast
och repellerat mig enormt
ännu till denna brådmogna dag.

det är illa,
när en människa börjar jämföra
känslan av sin egen kropp
med den av rutten mat.

men
jag vill nog
att det ska fortsätta gå illa.
detta är tanken som gäckar mig:
ruska om den, och det går åt helvete.

Out here, there is only one truth: oceans -
and this is way before any of us can swim.

The Insane Mumble

Hear, for I stutter; there are no words to be spoken
Read, for I quiver; there are no words to be written
See, we gaze with blindness

The truth is a lie
Riddles are answers unraveled


Left hand and right hand clutched
The silence trembles a roar

I am the orator
telling you a secret message

I am the linguist
with no tongue.

Flyers for second demo-tape of Slutet.

My thoughts are mine, my thought is me;
I exist because I think;
I cry because I exist;
I laugh because I cry;
I cry because I laugh;
I smile because I am;
I am because I say I am - I experience.
Therefore, I know what I will do -
Follow the experiences
until I know what I will do.
And when I know what I will do,
It will be done.
Otherwise,
fuck you, me

They expected love to be the total solution to the problem of lifelong suffering; they ascribe to love the complete triumph over mania, desperation, anguish, destructivity; they walk upwards in the streams of life and their thoughts are fish gobbling at the banks of it; they have mistaken. Not only is love in love with mania; desperation; anguish; destructivity; but love is the very mother to them all

"Goddess of Paradox"

 Behold now
 Everything on this earth;
 The fields with abundance of grain,
 Palm-grove harvests rich and fruitful,
 The forests that separate kingdoms,
 The fires that smite them;
 The brickwork of ancestries and the towers that reach our gods.
 Behold these crop-fields
 That we call life and death,
 Grown on the back of a sludge-like entity
 Sowed, and heaped, in granaries of self-doubt;
 Collected by children's dirty hands;
 Bronze-sickles, charcoal-eyes
 Have swept these homes and huts of clay
 As inimical as they are beloved;
 A mother's love for the murderous son
 Is as complex as the children's dependence
 On these fearsome steppes.

 Behold now
 Everything on this earth;
 The countenance of the origin-beast
 Carved in the mountains of the north
 And the efflux of her genitals
 Streaming to the south of the marshes
 Into that great ocean
 Whose shores we only know by myth
 And whose waters
 Is the abode of the primordial one,
 Whom hurls the long-spear of flood and storm
 Deep into the sides of these lands -
 For these lands are hers:
 When all comes about,
 Has not the lands risen strongly
 From her bottomless and abysmal womb?
 Has not the pleasure that shook
 The members of the old, old gods
 Into ejaculation 
 Been ridden sensually by her scaled loins?
 Is she not the temple to which all sacrifices are offered,
 All libations put forth:
 Is she not the shrine; the rite; the lighthouse emitting darkness;
 Is she not the stele
 Inscribed with all words of grace,
 And the eloquence of our beautiful poets? -
 She is the divine inspiration
 That evokes suicide and resentment, and confusion.
 She swallows whole fleets into maelstroms; whirls of chaos.
 She is what we feel when we want to die
 For no apparent reason -
 She is what we feel when we want to die
 For all the greatest, most noble, of reasons.
 She is what we act when we want to strike a fire
 In the farmlands of our own fertile fields.

 Over the lapse of a thousand millenias,
 From the bottom of the darkest abyss,
 She has been constricting the gods of the heavens
 In strong leather nooses,
 For is not void original to all;
 Chaos, discord, original to order?
 Thus she is the first.
 Great Inanna knew better,
 Than to question the rites of the netherworld;
 She confronted them, took part in them,
 And arose as the warrioress
 We know her as today. 

Day 4: your face is a dead sun puking black rays instead of warm light

leva & spy

om du ska in i guds palats -
bryt dig in.

krök dörrarna, dyrka upp låset
sug ur all rost med din tunga av lapis lazuli
kyss med dina suktande läppar som torkat i solen
likt augustimaskrosor eller beduiners lik
så som du skulle kysst en härskarinna.
få ur dig den sista gallan
som jäst och surnat
allt sedan människans prekambrium -
att spy är att rena -
att leva är att spy.

följ tunnlarna -
muta dig in -
korruptionen är utbredd.
vistelsen i palatset är värdelös
om du släppts in genom ytterporten
på villkor av kunglighet och salighet
av legionnärer som har tränat sig underlåtna
i ansedda akademier
inrättade i uppstädade svinstior!
ta med dig en bultsax
och hundra trasor kloroform -
de kommer skydda palatset med sina liv,
och kättingarna är grova.
 
bryt alla regler
och smält bojorna till kåda
nycklar i brons blir till finaste mjöl
under murbräckors kraft
gud möter man i blod och spya
i existensens rännsten -
inte i förgyllda palats
och på golv av marmor.

oinbjudet

dimman skingras
över människolivets tjärn.
en distinkt doft av lavender och ruttna vaktelägg
vibrerar döttrarnas näsvingar
som är uppfläkta på vidaste gavlar
mot ångestens likblomma
som slagit upp
i tusentals diken runtom.

mjölken har lapats
under nattens tysta timmar
av något oinbjudet -
ovälkommet.
kattorna har irrat sig bortkomna
i törnbuskar - som slukat dem -
och ögon är stuckna och trädda på strån -
som smultron i april.

på hällen ruttnar bortglömd fångst
och sjön blir saltare för var dag.
itubrutna spön
sköljer i brynets skum.
ikväll har natten ingen skrud
och världen ligger naken som ett foster
med plågsam harlequin ischtyosis.

trädtopparna har gjort ett djärvt utfall
mot himlavalvet
och skrapat dess hinnor
till blodsvite.
ett plågat barn är låst i bojor
svetsade till skorpan
av en värld ännu ej mogen
att kräla ur sin moders fitta.

a short excerpt

Yes, today I forge weapons on this parched palate, which have ever been my blacksmith at the coming of the apocalyptic war, stronghold of spite and eloquence, for I will remember it as the day the vesicles of your beloved savior – “God” – burst open from the single cut of a dagger resting dangerously in the hands of this idiot – fanatic – of faith, which soulless mouths would condemn, tarnish, as extremist… An idiot and a madman of religiosity I have become, a wild one, a banisher of dogma, I am a pack of depraved rapists scouring the lands of a hundred pure monasteries – this I have become... A werewolf, a ravenous spiritual sadomasochist: lashes of whips go inward and outward... a rat-poison in the bathing water of the Cherubim… The vision of the heavenly debacle – a morphine-like satisfaction... I am coronated in the menstruation fluids of Δυσνομία – Dysnomia – my timeless interest of love, the strongest and prettiest amongst the daughters of abhorred Eris, goddess of strife and of dignity! I follow the ancient serpent which have slithered in many high-grassed paradises, and, shunned by its most unholy name and a myriad other, have been banished therefrom – and forevermore accursed – as Satan amongst the Hebrews, Angra Mainyu, Ahriman, amongst the Persians, Níðhöggr amongst the ancient Norse, which gnaws at the tree of life, coiled, venomous… all whom oppose the “omnipotence” of God, the “Benefactor” – pig! – striking it with poisonous arrows of darkness; of contradiction and opposite; of paradox and logical fallacy; of wholeness and integrity… where the black semen of Satan drips into the open wounds of the illusion of a world the Christians, the Moslems, the Jews and all the others have built for themselves...

introductory

for those who care, we want to inform you that our tumblr account was terminated a few days ago because of depictions of self-harm and human bodily mutilation. for that, we despise tumblr. we think that this sort of moralizing and censoring is pathetic. we will continue over here.  hopefully, google is not as hysteric (in a negative sense) about us as tumblr was. and fuck off that little scared shit who reported us. we will never understand your breed.