T H E E N D C O M M U N E

 en bädd av färglös mark. granar avbarrade
    och skjutandes som spiror ur en mullbädd:  
            naturens basilika.

         s k o g a r n a    s j u n g e r

          h a v e n    g å r    i    b ö l j e g å n g

     geting rusdrucken yrvaken stridsformerad redo klar !
   mörkret blir allt tätare, allt tidigare, allt kyligare.
   en kämpande uppländsk skog på sommarens yttersta brant.
   hösten hugger med giftpilständer.

hökens uppspända jaktöga stirrar tjusigt på det veka bytet.

   björkstammarna viner och bäckarna och myrarna
   yrvaknar som årsgångsmorgnar
   till en vintrig, allt vintrigare stillhet.

     f j o r d a r n a    g r å t e r    v a t t e n f a l l

          f j ä l l e n    s k r a t t a r    g o t t

sav droppar alltid blod under höstens första skymning.
nattens storm är full av tvestjärt, mygg och silverfisk.

svarta vindar drar genom ett solsköte uppe i skyn.
en törnroshimmel röd och spräckt, slagen blå.

astrala klippors örnbo, menarken som regnar från ovan,
vintergatans djupa andning, dess böljande, rytmiska bröst.

en smaragdtunga lapar flytande brons från det stilla sjövattnets spänning
i augustisolens rödbrända gryning stigandes så vackert idag.