DEN NAIVA MÄNNISKANS
BRINNANDE DÖD
trädet har givit ifrån sig en varm eterisk
olja
som eldsnärjer dess stammar och kvistar
och förbereder det för antändning…
mot Guds häftiga reflexion
som dryper
av svavel
och tjära!
människan har ännu inte bevisat för sig själv (eller för någon annan!) att
hennes oerhörda teknologiska och vetenskapliga framfart och tillväxttakt är
(eller någonsin har varit) fjättrad till någon form av balanserande och
självreglerande jämviktsprincip.
att slå barnet och kalla
det för hård kärlek.
att äta råttorna men
spotta ut svansarna
för att dom är äckliga.
att döda människan men
ändå sminka hennes lik
så att hon inte ser obehaglig ut.
att ödelägga sin fiendes
land
och kalla det sedan för ett fredligt
område.
så är vi.
Och det finns föga som
påpekar (eller ens talar för) att människan mognar också psykologiskt och
moraliskt i takt med hennes ostoppbara och otyglade världsliga utveckling och
förkovran.
människans etiska konstitution
var densamma
dagen före
och dagen efter
den första stridsgasattacken,
den första automatvapenmassakern,
den första kärnvapendetonationen,
den första napalmfällningen.
människans nyfikenhet
och rovaktighet i historien
stryper hennes egen kontinuitet
in i framtiden.
tigerns tand och klo har utbytts
till interkontinentala
och interdimensionella
atomstridsspetsar.
när det kommer till att rent sofiskt och etiskt förstå och förvalta det
mänskliga tillståndets tyngande och evigt multiplicerande innebörder så vet vi
inte mycket alls.
faktiskt knappt någonting.
eller i rakare ordalag: människan är mycket mer rationell än vad hon är vis
och klok och ansvarsfull, och hon lever ut sin frihet på ett vansinnigt
oansvarigt och på ett väldigt paradoxalt frustrerande sätt… och så länge hon fortsätter
att leva sin lott på just detta vis så kommer den stora katastrofen aldrig att
sluta flåsa henne i nacken.
en existentiell malör avhängig
människans fundamentala friheter.
spring och göm dig om du
kan, lermänniska:
i alla grottor, gömslen,
skrymslen och tillhåll
väntar ändå något alldeles
nytt hemskt.
självmord och hjältemod,
ja, de enda två vägarna ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar