oinbjudet

dimman skingras
över människolivets tjärn.
en distinkt doft av lavender och ruttna vaktelägg
vibrerar döttrarnas näsvingar
som är uppfläkta på vidaste gavlar
mot ångestens likblomma
som slagit upp
i tusentals diken runtom.

mjölken har lapats
under nattens tysta timmar
av något oinbjudet -
ovälkommet.
kattorna har irrat sig bortkomna
i törnbuskar - som slukat dem -
och ögon är stuckna och trädda på strån -
som smultron i april.

på hällen ruttnar bortglömd fångst
och sjön blir saltare för var dag.
itubrutna spön
sköljer i brynets skum.
ikväll har natten ingen skrud
och världen ligger naken som ett foster
med plågsam harlequin ischtyosis.

trädtopparna har gjort ett djärvt utfall
mot himlavalvet
och skrapat dess hinnor
till blodsvite.
ett plågat barn är låst i bojor
svetsade till skorpan
av en värld ännu ej mogen
att kräla ur sin moders fitta.