Gamla texter

SPÄDBARNETS LIDANDE:

Man kunde tro att spädbarnet icke varit medveten de första åren av sin livstid, att det allt eftersom planteras små fläckar av medvetande i tillvaron som sedan blommar ut till ett fullvuxet och medvetet djur - men trots detta ska man inte tro att spädbarnet är befriat ifrån lidande och amoralism. Tvärt om.

Spädbarnet upplever under sin första tid som människa det största kval som finnes eftersom dennes livmodersdrömmar om det fria valet och sinnenas njutningar krossas och liknar numera en mardröm. Det oskyldiga och rena barnet kan inte annat göra än att svälja de lögner och piskrapp som väntar. Därför gråter modern och skötet eftersom ännu en ristning ärrat jordskorpan, medan fadern och lemmen skrattar krampaktigt åt att olyckan endast hört startskottet. 

Mina lustar tar över mig! Om jag skriver kanske jag skäms och tvingar sirenerna till reträtt. 
'Jo' säger min penis, 'Nej' säger jag.